Ska ”voluntariatet” vägra välgörenhet åt kapitalet?

Bild från Stuart Miles, FreeDigitalPhotos.net

Bild från Stuart Miles, FreeDigitalPhotos.net

Allt mer arbete utförs utan lön. Förutom obetalda praktikanter som arbetar gratis i hopp om att det ska leda till anställning med lön, har vi en växande sektor som vi kanske inte ens tänker på i termer av arbete. Vi kan kalla den ”voluntariatet”. Här handlar det om att göra sådant som är roligt bara för att det är roligt, inte som ett sätt att försörja sig. Samtidigt gör ett fåtal enorm profit på massor av människors oavlönade, personliga engagemang.

Laurel Ptak belyste detta på ett både roligt och träffande sätt, när hon tog ett amerikanskt feministiskt manifest från 1974,  Wages Against Housework och gjorde en parafras där hon bytte ut ”hushållsarbete” mot ”Facebook”.

International Business Times beskriver hur detta konstprojekt utvecklats till en rörelse som ironiskt nog kampanjar även på själva Facebook.

I senaste numret av kulturtidskriften Jacobin ger Geoff Shullenberger fler exempel på företag som profiterar på enskilda människors ideella engagemang, men istället för att kräva betalt för dessa insatser, förordar han en övergång till delningsekonomi:

”Även om vi måste stå upp mot vinstintresset, bör vi inte argumentera för lönearbetet som det såg ut förra århundradet. När nu företag i allt större utsträckning utnyttjar människors spontana, frivilliga aktiviteter, visar det på en sanning som kapitalismen lättare kunde dölja i en tid med stabila löneanställningar, nämligen den att all social aktivitet, betald eller inte, faktiskt producerar ett värde. Vilket är budskapet i både Wages Against Housework och Wages for Facebook.

Målet borde alltså inte vara att kanalisera detta värde tillbaka in i ett marknadsdrivet lönesystem, utan att socialisera det, återföra det till det gemensamma (the commons).”

DO

Kommentarer är avstängda