Kommersialiserad delningsekonomi driver arbetsmarknaden mot botten

Att hyra ut är inte att dela med sig. Ekologen Giorgos Kallis argumenterar för att mycket av den så kallade delningsekonomin i själva verket är en hyresekonomi som behöver regleras och beskattas. Seriösa företag riskerar att konkurreras ut av en informell sektor där löner och arbetsvillkor drivs mot botten.

Att låna, byta, dela med sig och hjälpa varandra med små tjänster, är förstås ingen ny företeelse. Det nya är skalan; digitala plattformar möjliggör utbyte inte bara mellan grannar, vänner och släktingar, utan mellan totala främlingar över hela världen. Och det finns mycket pengar med i bilden.

”Hyresekonomin är kapitalismens oundvikliga kommersialiserade version av delningsekonomin. När den ekonomiska krisen öppnade nya möjligheter för ömsesidigt hjälpande och delande, såg företag som AirBnb sin möjlighet att göra vinst på det.”

Under sken av att det handlar om delningsekonomi, skapar företag som AirBnb och Uber en ny informell sektor av otrygga arbetare, vars hela liv kan hyras; från bilar och bostäder till den egna arbetskraften via hemsidor som TaskRabbit. Uber konkurrerar med taxibranschen, AirBnb med hotellnäringen och TaskRabbit med hela hantverks- och tjänstesektorn.

”AirBnb är en hyresförmedling, ett kommersiellt företag vilket som helst, både innovativt och framgångsrikt. Det bör behandlas, regleras och beskattas som ett sådant. Det gäller även de som tjänar pengar på att använda tjänsten.”

Kommentarer är avstängda